Vaddå “hållbarhet”? 

Vi skulle kunna nöja oss med att skriva hur vårt motto är inte bara en hållbar framtid utan att också vara en del av omställningen här och nu. Det skulle vara enkelt för oss att skriva in ord som helhetssyn, miljömedvetenhet eller cirkulärt tänkande i våra slogans.  

Vi hade kunnat nöja oss med det.

Men det gör vi inte.

För vi vill inte urholka orden. Vi vill inte tappa ordens faktiska betydelse. Så hur kan vi mer precist berätta vad vi verkligen strävar efter? Vilka konkreta handlingar är det som befäster begrepp och ord? Inskrivet i vår ryggrad har vi en genuin strävan att helt och fullt vara en del av förändringen. 

Därför jobbar vi på det. 

Hela tiden.

Utgångspunkten är workshops med våra deltagare där vi går igenom de Globala Målen som FN’s 193 medlemsländer sammanställt i Agenda 2030. Tillsammans formulerar vi hur alla medarbetare, deltagare och resurser på skolan kan arbeta för att nå målen just det året och alla år fram till 2030. Vi går grundligt tillväga. Vi stannar inte vid vad någon annan – på någon annan nivå – kan göra åt oss. Vi söker och hittar det vi kan göra själva, det vi kan gå samman om, lära varandra eller pröva tillsammans. Denna plan är en ryggrad i vår organisation och i hur vi fattar våra beslut – stora som små.  

Varför? 

Därför att ensam är inte stark. 

193 nationers gemensamma strävan är starkare.  

Runt Vårdinge finns gott om människor med spännande kunskaper som vi gärna samarbetar med på olika sätt, också i undervisningen. Tillsammans med Art Lab Gnesta har vi till exempel hållit “grönt ljus på konsten”. Vi ser hellre hur våra närmaste grannar Arthur och Åsa ystar ost än att åka till en större producent närmare stan. Eller att låta Daniel från det veganska caféet i Gnesta berätta om sitt sätt att förädla gråärtor. Särskilt bra tycker vi det är när vi kan utveckla ett samarbete, ett utbyte och ge något tillbaka. Vi kan ställa upp som volontärer, låna ut någon del av köket kanske eller bara backa upp på sociala medier. Vi gillar att samarbeta och inspireras av konst-, odlings- och matprojekt runtom i Sörmland, trakterna kring Södertälje, Nyköping, Katrineholm eller Järna. 

Samarbeten är vägen framåt, det vi tror på!

Det går att göra skillnad – tillsammans!

När vi kan samlar vi in och donerar mat som blir över till lokala härbärgen, flyktingförläggningar och soppkök. Det är det rätta att göra, därför gör vi det. Vi ser aldrig mellan fingrarna på sexistiska kommentarer eller blickar. Vi låter inte fördomar baserade på människors ursprung florera eller passera. Vi ger alltid lika lön för lika arbete. Vi samarbetar med organisationer som engagerar sig för människors rättigheter runtom i världen.* 

Sen har vi det här med vår egen vattenbrunn.  

Och att vi renar vårt vatten själva.  

Vårdinge Folkhögskola hyr sina lokaler av Stiftelsen Vårdinge By, vilka har egen vattenbrunn och eget litet vattenreningsverk. Vi har alltså exklusivt nog ett kretslopp för allt vatten som rinner genom skolans faciliteter. Det är få förunnat och vi är både tacksamma och aningens stolta över detta. Det gör att vi är extra noga med vad vi häller i vattnet vilket påverkar vårt val av städprodukter och vår hantering av penseltvätt, målarfärgsrester och lerslam från keramikutbildningen.  

Vi tror på konst, konsthantverk och ekologi.

Folkbildning bor i vårt DNA.  

Det märks varje dag i våra utbildningar. Det märks också när vi genomför temadagar och forum för hela folkhögskolan –  konst, ekologi, kolonialism, demokrati, kulturarv – självklart med utgångspunkt i mänskliga rättigheter. Skolan arrangerar kläd- och prylbytardagar varje år. Och så har vi en Freeshop där vem som helst kan lämna eller hämta saker, liksom vi har ett bokskåp med samma principer. Vi arbetar med allt annat än slit och släng. Ett av de bästa sätten att ta tillvara jordens resurser är att lära sig ett hantverk. 

Konsthantverk med livslång hållbarhet helt enkelt.

När vi kan använder vi material från platsen, som brädor vi sågat till av vår egen skog och lera vi grävt upp vid vår del av Långsjön. Återbruk är självklart, liksom att Vårda Vårdinge och att ge tillbaka till platsen genom att bygga, skapa, plantera nytt. Just nu växer både en paviljong för utställningar och ett utekök upp. Kretsloppets principer är för övrigt någonting vi förförs av på skolan. Råvarorna som används i köket kommer ibland från trädgårdsklassens odlingar och ibland från skogarna runt Vårdinge. Vi komposterar och återanvänder grönsaksrens och matsvinn, så bildas med maskarnas hjälp ny jord till odlingarna. 

Det känns bäst när saker cirkulerar.

Allt det här. Och en hel del mer, är vad som verkligen ligger bakom vårt användande av paroller som att vi vill vara en del av omställningen. Eller om hur vi ser mänskliga rättigheter som grund i ett hållbart samhälle. Vi är inte någon ledstjärna – det är genom det vi gör på skolan vi vill delta i samhällsdebatten. För oss är det viktigt att ödmjukt lyssna till jorden, till miljödebatten, till människorna, djuren, växterna, planeten och att se till framtida generationer.   

Men först och främst så följer vi våra hjärtan.  

Det tycker vi är det mest hållbara.

* Några av dessa är Klimatsalongens vänner, Folk och Kultur Vänner, Klimatriksdagen, FIAN som bekämpar hunger med mänskliga rättigheter  som främsta verktyg, FSO’s Glokalt Dagsverke som möjliggör att flickor och kvinnor får  utbildning, samt Right Livelihood Award, en organisation som nominerar och tilldelar  alternativa nobelpris till människor och idéer som arbetar för jämställdhet, fred, medmänsklighet och kunskapslyft.