Vadå “hållbarhet”?  

Vi skulle kunna nöja oss med att skriva hur vårt motto är inte bara en “hållbar framtid” utan att också “vara en del av omställningen” här och nu.  

Det skulle vara enkelt för oss att skriva in ord som helhetssyn, miljömedvetenhet eller cirkulärt tänkande i våra slogans.  

Vi hade kunnat nöja oss med det.  

Men det gör vi inte.  

För vi vill inte urholka orden. Vi vill inte tappa ordens förankring i det konkreta och funderade på hur vi bäst kan visa mer exakt vad vi faktiskt strävar efter. Vilka konkreta handlingar det är som backar upp fraserna och orden. Inskrivet i vår ryggrad är en genuin strävan att fullt ut vara en del av denna förändring.  

Vi jobbar på det. 

Exempelvis genom vår Agenda 2030. 

Vi utgår från workshops med våra kursdeltagare där vi går igenom de Globala Målen som FN’s 193 medlemsländer sammanställt i vad de kallar för Agenda 2030. Tillsammans formulerar vi hur alla medarbetare, deltagare och resurser på skolan  kan arbeta för att nå målen just det året och alla resterande år fram till 2030. Vi går  grundligt tillväga. Vi stannar inte vid vad någon annan – på någon annan nivå – kan göra åt  oss. Vi söker och hittar det vi kan göra själva, det vi kan gå samman om, lära varandra eller  pröva tillsammans. Denna plan är en ryggrad i vår organisation och i hur vi fattar våra  beslut – stora som små.  

Varför? 

Därför att ensam är inte stark. 

193 nationers gemensamma strävan är starkare.  

I vår Agenda 2030 står det till exempel att vi föredrar att köpa våra matprodukter från  lokala bönder, odlare och producenter. Vi hämtar också lärdomar och söker samarbeten i vårt närområde. Det  finns många människor i vår närmiljö som besitter enorma kunskaper och vi tycker  exempelvis att det oftast är trevligare att se hur Arthur och Åsa “på andra sidan vägen”  ystar ost än att åka till någon större verksamhet närmre stan. Eller att låta Daniel från det  veganska caféet inne i Gnesta visa oss gråärtans genialitet. Särskilt bra tycker vi det är  när vi kan få till ett utbyte och ge något tillbaka, ställa upp som volontärer, låna ut någon del av köket kanske, eller  bara stötta på sociala medier. Vi vill hellre samarbeta och inspireras av konst-, odlings- och  livsmedelsprojekt runtom i Sörmland, trakterna kring Södertälje, Katrineholm eller Järna  än “där borta” .  

När vi kan samlar vi in och donerar mat som blir över till lokala härbärgen,  flyktingförläggningar och soppkök. Det är det enda humana att göra. Så därför gör vi det.  Vi ser aldrig  mellan fingrarna eller neutraliserar sexistiska kommentarer och blickar. Vi låter inte  fördomar baserade på människors ursprung florera eller passera. Vi ger alltid lika lön för  lika arbete – oberoende av vem du är . Vi engagerar oss i organisationer som sprider kunskap kring fattigdom i världen. Några av dessa är Klimatsalongens vänner, Folk och  Kultur Vänner, Klimatriksdagen, FIAN som bekämpar hunger med mänskliga rättigheter  som främsta verktyg, FSO’s Glokalt Dagsverke som möjliggör att flickor och kvinnor får  utbildning, samt Right Livelihood Award , en organisation som nominerar och tilldelar  alternativa nobelpris till människor och idéer som arbetar för jämställdhet, fred,  medmänsklighet och kunskapslyft.  

Tillsammans med Art Lab Gnesta har vi hållit “grönt ljus på konsten”. Andra projekt vi stödjer är Sörmlandsleden och Naturskyddsföreningen. De jobbar för  kärleken till naturen och det är någonting vi ställer oss bakom.  

Vi ökar hela tiden vår kunskap om mental ohälsa.  

Och vi har en stark drogpolicy.  

Det finns en tilltro hos oss om att det är nyktra sinnen som skapar konstruktiva tankar,  beslut, känslor och framtider. På vår folkhögskola råder därför nolltolerans mot droger och alkohol. Det vi strävar efter är vishet och klarhet snarare än dimmor.  

Vi tror på konst, konsthantverk och ekologi.  

Folkbildning bor i vårt DNA.  

Det märks varje dag i våra utbildningar. Det märks också när vi genomför temadagar och forum för hela folkhögskolan –  konst, ekologi, demokrati, kulturarv, entreprenörskap, mänskliga rättigheter. Skolan arrangerar kläd- och  prylbytardagar varje år. Och så har vi en Freeshop där vem som helst kan lämna eller  hämta saker, liksom vi har ett bokskåp med samma principer. Vi arbetar med allt annat än slit och släng.

Ett av de bästa sätten att ta tillvara jordens resurser är att lära sig ett hantverk. Konsthantverk med livslång hållbarhet helt enkelt. När vi kan använder vi material från platsen, som brädor vi sågat till av vår egen skog och lera vi grävt upp vid vår del av Långsjön. Återbruk är självklart, liksom att “Vårda Vårdinge” och att ge tillbaka till platsen genom att bygga, skapa, plantera nytt. Just det här med kretsloppets principer är för övrigt någonting vi förförs av på skolan.  Råvarorna som används i köket kommer ibland från trädgårdsklassens odlingar och ibland  från skogarna runt Vårdinge. Vi komposterar och återanvänder grönsaksrens och  matsvinn, så bildas med maskarnas hjälp ny jord till odlingarna. Det känns som minst  ödslande när saker cirkulerar.  

Som det här med vår egna vattenbrunn.  

Och att vi renar vårt vatten själva.  

Vårdinge Folkhögskola tillhör Vårdinge By Stiftelse vilka har egen vattenbrunn och eget  litet vattenreningsverk. Vi har alltså exklusivt nog ett kretslopp för allt vatten som rinner  genom skolans faciliteter. Det är få förunnat och vi är både tacksamma och aningens stolta  över detta. Det gör att vi är extra noga med vad vi häller i vattnet vilket påverkar vårt val  av städprodukter och vår hantering av penseltvätt, målarfärgsrester och lerslam från  keramikutbildningen.  

Den el som används på skolan är grön, miljömärkt och kommer från närliggande Telge  energi. Med grön el menas att elen kommer från förnybara källor som sol, vind eller  vatten. Att elen är miljömärkt innebär att vattenkraften tillåter fiskarna leva och leka, att  vindkraften aldrig står i känsliga naturområden och att solcellerna tas om hand efter sin  långa livslängd, de blir alltså inte bara till avfall och sopor.  

Det tycker vi låter vettigt.  

Och det betalar vi gärna för. 

Allt ovan. Och en del andra ting, är vad som konkret ligger bakom vårt användande av  paroller som att vi vill “ vara en del av omställningen”. Eller om hur vi aktivt arbetar “för  en hållbar framtid”. Vi är inte någon ledstjärna – vi är snarare ödmjuka lyssnare till  samhällsdiskussionen, till miljödebatten, till jorden, till människorna, djuren, planeten och  till våra framtida generationer.  

Men kanske främst så följer vi våra hjärtan.  

Det är vad vi tror är det mest hållbara att göra!