- Jag hade gått på Kapellagården och bott utomlands några år, hade kommit tillbaka hem, fått barn och var barnledig, säger Torun Vikingsson. Torun berättar att hon inte visste vad hon skulle göra när barnledigheten tog slut. Så mötte hon Hanna, en f.d skolkamrat från Waldorfskolan som berättade om Vårdinge By folkhögskola.

- Visst, jag hade hört rykten om att det skulle ha startat nån folkhögskola, nåt antroposofiskt, men när Hanna berättade om skolan klickade det till i skallen på mig – Där vill jag gå!!

- Jag ringde genast upp min gamla målarfröken Liv som visade sig vara linjeledare på MÅS, linjen för måleri och skulptur. Trots att det var mitt i sommaren fick jag lämna in arbetsprover. Och jag kom in!

- Det här var -96 och jag gick i två år. Första året var jag mest socialt inriktad och andra året mer målinriktad med konsten. Och under hela tiden kunde vi arbeta hur mycket och hur länge vi ville i ateljéerna. Superlyxigt!

- Mest minns jag ändå alla fantastiska människor - flera av dom är fortfarande mina allra närmaste vänner. Alla håller fortfarande på med konst eller hantverk i någon form. Och våra jättemålningar som vi målade tillsammans!

Ett annat brinnande intresse som Torun har är Trädgård och hon berättar att hon ville kombinera konst och trädgård på något sätt, så hon började på Trädgårddesignlinjen på Skillebyholm.

- Praktikperioden gjorde jag på Vårdinge By folkhögskola. Förresten var jag också arbetsledare några somrar i trädgården för ett gäng skollediga elever.

- Inför skolåret 2002 tillfrågades jag om jag under ett år vill vara ”odlingspedagog” på den allmänna linjen på Vårdinge By folkhögskola tillsammans med min gode vän Paula.

- Vi hade också sång, målning, hantverk och matförädling. Tänk- nu fyra år senare arbetar vi båda på skolan igen (efter några år med att arbeta som anställd trädgårdsmästare , även startat eget och varit sjukvikarie på Trädgårdslinjen). Men nu som linjeansvariga för linjen Trädgård och Hantverk.

- Jag har verkligen hittat mitt drömjobb. Jag får kombinera det bästa jag vet: kreativt skapande, att vara pedagog och att arbeta praktiskt med trädgård.

Linda Karlsson

 Varje år sista veckan veckan i november har vi en Temavecka med olika konst och hantverksteman, där vi bjuder in olika föreläsare.

I år var temat att bjuda in tidigare elever och låta dom berätta om hur dom har fortsatt med konst eller hantverk efter att dom slutat på Vårdinge by folkhögskola.

En av de inbjudna var Linda Karlsson, som började på vår skola 1996 efter att ha gått naturvetenskaplig linje på gymnasiet. Då, precis efter att hon gått ut gymnasiet, hade hon en praktikplats som bildlärare och visste att hon ville satsa på antigen att skapa själv eller gå en vildmarkskurs.

När hon undersökte vilka skolor som skulle passa henne hittade hon två – dels Vårdinge by folkhögskola som hade en kurs som då hette KPAL (konstnärlig praktisk allmän linje) där man fick prova på alla möjliga konst och hantverksämnen och dels en annan skola där man fick bygga kajaker.

Hon sökte , och kom in på båda! Och hon valde vår skola.

- Första veckan i skolan blev vi tillfrågade om vi ville vara med och bygga en kajak. Och det ville jag ju, jag slog verkligen två flugor i en smäll, berättar Linda.

Året därpå fortsatte Linda på Måleri och skulpturlinjen och tog sedan en paus medan hon arbetade på ett marketingföretag.

Ryktesvägen hörde hon att Vårdinge by folkhögskola skulle starta en keramiklinje och som hon sökte omgående, under det året föddes och formades Lindas framtid.

- Det roligaste och bästa minnet från keramikåret på skolan var när man skulle bygga stora krukor och klassen grävde upp lera vid fotbollsplanen, öste ut den på golvet i grovateljeén och alla stampade och bearbetade leran för att sen bli avspolade med vattenslag på gården utanför klassrummet. Det lär jag aldrig glömma, säger Linda.

Åren på skolan var bra , hon kände sig trygg och hemma både i internatet och med lärare och övriga elever, hon utvecklades både som person och hantverkare och formade sin framtid under dom viktiga åren mellan 20 och 24.

Att kunna jobba i ateljén kvällar och helger var underbart för en så fokucerad person som Linda. Hon uppskattade också de vackra omgivningarna och naturen ,att det var bra kurser, bra lärare, att skolan var familjär, att skolan låg ute på landet men att allt ändå fanns som man behöver

Efter keramikåret 2000/2001 fortsatte hon sin keramiska bana först på Capellagården och sen Konstfack med inriktning keramik och glas.

Framtiden är för Linda spännande, hon har en ateljeé i Örnsberg Stockholm och bor inte långt därifrån. Hon arbetar vidare med sin keramik, nästa stora konstnärliga mål är en stor utställning på Galleri Inger Molin om två år, men innan dess ska hennes tvillingar komma till världen i april.

Gå gärna in på Lindas hemsida www.lindakarlsson.se har du frågor kan du mail henne på Den här e-postadressen är skyddad från spam bots, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den